tisdag 26 juni 2007

26/6 - Action!

Okej, jag har lyckats göra asmycket under veckan som gått; har skrivit en synopsis till Charles Poleraren, skrivit ett helt manus på runt 3 handskrivna A4 på en ny idé som jag är jättenöjd med, och dessutom börjat på den korta serien, som bara kommer varahalvdum och på rim (om harry Potter). Jag ägnade runt två timmar på att skriva och fila på manuset till En lugn och lycklig människa som är den jag har första utkastet till, runt lika lång tid på Charles Poleraren och att få en klar bild på vilket upplägg som funkar bäst där. Den korta serien finns just nu bara i mitt huvud, men jag kluddade ner några rader på papper på bussen.
Jag har dessutom ägnat runt tre timmar åt att bara rita och kladda och se serierna framför mig, och nu har jag kommit fram till den stilen och metoden jag ska använda mig av till utseendet. Jag tänker göra hela serieboken helt tecknad med vanlig bläckpenna, istället för att blyertsskissa upp det och sedan tuscha det, delvis för att det blir ruskigt snyggt och är väldigt roligt att använda sig av, samt att det inte blir samma gamla sak man ser i nästan varje serie. Det är helt enkelt ett väldigt klockrent sätt för mig att skapa precis den känslan och (i brist på bättre ord) ofärdigheten jag vill uppnå.

Överlag känner jag en väldig lättnad över att jag känner att jag har ett antal bra idéer, och att jag faktiskt tycker att det är såpass roligt att jag tänker på det så mycket. Det känns som att det kommer att bli väldigt bra, och det känns som att det jag hittills har fått ihop är precis det jag ville lyckas komma på och göra i början.

Så helt enkelt, för överblickens skull, de serier som jag ivf nu har spikat för att ha med är (jag kommer säkert att förkasta och ändra på dom, men so far):
- Charles Poleraren
- En lugn och lycklig man
- Mannen som kunde se regn
- Birdman's Harry Potterinducerade samhällsförakt

Jag är helt enkelt nästan lite föroptimistisk för mitt eget bästa just nu. Det är iofs bra, för jag är väldigt stolt, i synnerhet med det manuset jag gjorde till En lugn och lycklig man. Språket blev precis så lagom högtravande som jag ser den namnlösa huvudpersonen. Jag måste fila lite på ett par saker, till exempel på ett stället där jag trasslade in mig lite i formuleringarna kring hans generation. Men just nu känns det som att allt löser sig! Halleluja!


Inga kommentarer: